Min första riktiga kärlek var nog Mikael. Första riktiga förhållandet. Det var .. 06-07 kanske? Så fyra-fem år sen. Vi upplevde mycket nytt tillsammans, hade våra bra och dåliga dagar. Han var en sån person som försökte förstå mig trots att jag vägrade förklara varför jag var som jag var i vissa tillfällen. En fruktansvärt fin person, med gott hjärta. Dock hade vi väldigt olika intressen, men har hört att det kanske är bra? Haha. Hur som helst. Min mamma avgudade honom, vilket jag nog blev lite putt över. För faktiskt, jag var i runt 15 års åldern och gjorde absolut inte som min mamma ville eller sa. Det värsta var att han gillade min mamma också, och jag blev crazy.

Roligt nog har vi fortfarande kontakt till och från, skulle jag möta han på stan skulle jag nog säga hej. Det tror jag verkligen.