<3

Det är mycket som händer här just nu, det vet ni redan. Ni som läser min blogg vill säga. Mitt i hysterin och stressen försöker jag tänka. Det går väl sådär, men jag har kommit att tänka på en sak nu dom senaste dagarna. På frågan " hur vet man att man har en bästavän?". För mig är det en rätt komplicerad fråga men ändå så självklart. Jag vet vem min bästavän är, vem jag aldrig skulle lämna själv en stormig natt. Jag vet att hon aldrig skulle lämna mig om jag behövde henne. Vilket jag alltid gör. Jag behöver alltid min bästavän. Bolla tankar om livet med, ligga i soffan och gråta av skratt med. En person jag ser mig själv i. För det gör jag i min bästavän. Jag ser mig själv i henne, inte i allt. För vi är väldigt olika jag och hon. Men jag ser att våra personligheter speglar varandra. Vi skrattar åt samma saker och oftast tänker vi samma tankar. Spontanitet är något vi båda två älskar, det vet jag att hon gör. Som i lördags skulle vi ha en kväll hemma. Dricka vin och äta tacos, men spontaniteten tog över.

Jag älskar känslan av att ha en sån bra vän att jag aldrig behöver känna mig ensam. Ibland kan man tro att vi är gifta, för vi tjaffsar som ett gift par. Och ibland saknar vi varandra som ett gift par. Som i somras, hon åkte iväg. Utan mig! Förstår ni? Jag var hemma i 5 veckor medan hon var i Thailand och Ayia Napa. Det var som min högra hand var borta. Vissa dagar kände jag mig handlings förlamad. Och det är så jag känner mig utan min bästavän. Det är rätt sjukt hur bra jag litar på henne. Man "blottar" sig för sin bästavän. Varsesig man vill eller inte. Kanske ingenting ni vill veta, men vi skiter med öppen toadörr hos varandra. Jag känner mig hemma i hennes hem. Jag känner att jag kan springa runt i underkläder när jag är där, och hon kan göra samma sak här. Vi kan diskutera i timmar om ovesäntliga saker. Nästan bäst av allt är att jag kan kolla i hennes garderob, och hon i min, och sen sätta på sig en tröja. Vi har samma storlek, nästan. Som idag, jag hade hennes linne, hennes byxor och hennes tröja på mig. Det är komiskt. Absolut ingenting kan komma emellan oss två, och det håller jag starkt fast vid!

Att ha en person som man kan lita på är otroligt viktigt tycker jag. Att ha en person som man kan bolla tankar om livet med är otroligt viktigt också. Jag är så fruktansvärt glad att jag har min bästavän. För utan henne hade jag varit full av tankar.

Jag ville bara säga det, att du är verkligen betydelsefull för mig! Utan dig hade jag nog drunknat i mina egna tankar. Du och jag,visst?



Jag älskar dig, Nathalie Jeanette Rådman! <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0