jag har insett, först nu, att jag inte har något att klaga över. som jag alltid gör. men jag har inte det, jag har en familj som är såhärlig, som är den bästa nån kan få, som alltid finns där. som jag älskar, genom allt. mina vänner, dom kanske är få, men jag vet att dom få alltid finns där, äkta vänner som jag kallar dom. jag har tak över huvudet, mat i magen och kläder på kroppen. jag har allt, jag har nån som älskar mej, som "ger" mej underbara stunder, som finns där när jag mår lite sämre. jag har en som smsar mej varje morgon när jag vaknar, som frågar hur jag mår, som finns där, genom allt. och jag älskar det. jag är lycklig, om jag känner efter!

ja, jag kände för att skriva lite. kommer lite bilder, och sen ska jag fortsätta med min packlista. har kommit en liten bit, men mkt kvar. imorgon väntas jobb och så ska jag kanske! träffa min vän.